Ränta-på-ränta-räknare

Räkna ut hur dina investeringar växer över tid tack vare ränta-på-ränta och regelbundna insättningar.

Initial investering

SEK

Månadsinsättning

SEK

Årlig ränta

År

Kapitalisering

Slutsaldo

107 144 kr

Totala insättningar

70 000 kr

Intjänad ränta

37 144 kr

Årsfördelning

År	Saldo	Insättningar	Ränta
1	16 955 kr	16 000 kr	955 kr
2	24 413 kr	22 000 kr	1 458 kr
3	32 411 kr	28 000 kr	1 997 kr
4	40 986 kr	34 000 kr	2 575 kr
5	50 182 kr	40 000 kr	3 195 kr
6	60 042 kr	46 000 kr	3 860 kr
7	70 614 kr	52 000 kr	4 573 kr
8	81 952 kr	58 000 kr	5 337 kr
9	94 108 kr	64 000 kr	6 157 kr
10	107 144 kr	70 000 kr	7 036 kr

Den här räknaren är endast i informationssyfte. Den utgör inte finansiell rådgivning.

Ränta på ränta-kalkylator. Framtida värde på sparande med startkapital och månadssparande.

En ränta på ränta-kalkylator visar hur ditt sparande växer när avkastningen i sin tur ger avkastning. Du fyller i startkapital, månadssparande, årlig avkastning, antal år och hur ofta räntan kapitaliseras, och får slutsaldo, totala insättningar och intjänad ränta.

Vad är ränta på ränta?

Ränta på ränta är den ränta du tjänar både på ditt insatta kapital och på den avkastning som redan har lagts till. Till skillnad från enkel ränta, som bara räknas på det ursprungliga beloppet, växer pengarna allt snabbare eftersom varje års avkastning själv börjar generera avkastning. Effekten kallas ofta för ”snöbollseffekten”, och Albert Einstein lär ha kallat den för världens åttonde underverk.

Konkret: lägger du 10 000 kr i en fond med 8 % avkastning är de värda 10 800 kr efter ett år. År två räknas 8 % på 10 800 kr, inte på 10 000 kr, så du får 11 664 kr. Efter tio år har de 10 000 kronorna utan en enda extra insättning vuxit till cirka 21 589 kr – mer än en fördubbling, helt tack vare ränta-på-ränta-effekten. Det är samma kanoniska räkneexempel som du hittar i de flesta svenska sparskolor.

I Sverige är ränta på ränta själva motorn i det långsiktiga indexsparandet. Med en av världens högsta andelar privatsparare på börsen, populära plattformar som Avanza och Nordnet, sparformen ISK (investeringssparkonto) och en stark FIRE-rörelse är ränta-på-ränta-effekten det begrepp nästan varje svensk sparare stöter på tidigt. Den verkar dessutom åt båda hållen: den får sparandet att växa, men på skulder med hög ränta – som kreditkort och snabblån – arbetar den lika hårt mot dig.

Så räknar du ut ränta på ränta

Kalkylatorn ovan gör hela uträkningen åt dig. Vill du förstå eller kontrollera siffrorna manuellt behöver du fem uppgifter: startkapital, eventuellt månadssparande, årlig avkastning, antal år och hur ofta räntan kapitaliseras (årsvis, kvartalsvis eller månadsvis).

1. Gör om den årliga avkastningen till decimalform – 7 % blir 0,07.

2. Dela avkastningen med antalet kapitaliseringar per år (n). Vid månadsvis kapitalisering blir det 0,07 / 12.

3. Lägg till 1 och upphöj till antalet perioder totalt, alltså n gånger antalet år. På tio år med månadsvis kapitalisering blir det 120 perioder.

4. Multiplicera med ditt startkapital för att få hur enbart startkapitalet växer.

5. Lägg till månadssparandet. Den här kalkylatorn sätter in varje periods insättning i början av perioden och låter den växa med samma periods avkastning – ett så kallat ”förskottsbetalt” månadssparande. Dina egna insättningar börjar alltså förränta sig direkt, inte först nästa period.

Räkneexempel: startkapital 10 000 kr, 500 kr i månaden, 7 % per år och månadsvis kapitalisering i tio år ger ett slutsaldo på ungefär 107 144 kr. Av detta är 70 000 kr dina egna insättningar (10 000 kr i start plus 500 kr × 120 månader) och cirka 37 144 kr är intjänad ränta. I kalkylatorn fyller du bara i fälten och läser av slutsaldo, totala insättningar och intjänad ränta direkt, plus en tabell år för år.

Formel för ränta på ränta

A = P \left(1 + \frac{r}{n}\right)^{n t}

$A$ = Slutsaldo – sparandets framtida värde inklusive ränta
$P$ = Startkapital (det belopp du sätter in från början)
$r$ = Årlig avkastning eller ränta uttryckt som decimaltal (7 % = 0,07)
$n$ = Antal kapitaliseringar per år (årsvis = 1, kvartalsvis = 4, månadsvis = 12)
$t$ = Antal år pengarna får växa

Grundformeln A = P(1 + r/n)^(n t) gäller när du bara har ett startkapital. Med 100 000 kr, 8 % och årsvis kapitalisering i 20 år blir det 100 000 × (1 + 0,08)²⁰ ≈ 466 096 kr – varav hela 366 096 kr är ren ränta.

Lägger du till ett regelbundet månadssparande utökas formeln med nuvärdet av en annuitet. Eftersom den här kalkylatorn sätter in pengarna i början av varje period (förskottsbetalt) får insättningarna ränta redan samma period:

A = P \left(1 + \frac{r}{n}\right)^{n t} + PMT \times \frac{\left(1 + \frac{r}{n}\right)^{n t} - 1}{\frac{r}{n}} \times \left(1 + \frac{r}{n}\right)

Här är PMT insättningen per kapitaliseringsperiod, alltså det årliga sparandet delat med n. Kapitaliseringsfrekvensen n påverkar slutsaldot, men mindre än man tror: tid och avkastning väger tyngst, medan skillnaden mellan månadsvis och årsvis kapitalisering oftast är några få procent. Observera att formeln räknar nominell avkastning före skatt och avgifter.

Räkneexempel med ränta på ränta-kalkylatorn

Månadssparande mot pensionen – 10 000 kr plus 500 kr i månaden

Du startar med 10 000 kr, sparar 500 kr i månaden, räknar med 7 % årlig avkastning och månadsvis kapitalisering. Efter tio år har sparandet vuxit till ungefär 107 144 kr. Av summan är 70 000 kr dina egna insättningar (10 000 kr i start plus 500 kr × 120 månader) och cirka 37 144 kr är intjänad ränta. Redan på tio år står alltså ränta-på-ränta-effekten för mer än en tredjedel av slutsaldot – och andelen växer för varje år du fortsätter.

Engångsinsättning utan månadssparande – 100 000 kr i 20 år

Du placerar 100 000 kr som en engångsinsättning, gör inga månadsinsättningar, räknar med 8 % per år och årsvis kapitalisering. Efter 20 år är slutsaldot ungefär 466 096 kr. Dina insättningar är fortfarande bara 100 000 kr, medan hela 366 096 kr är ren avkastning. Det visar styrkan i lång tid på marknaden: pengarna har fler än fyrdubblats utan att du satt in en krona extra.

Bara månadssparande från noll – 1 000 kr i månaden i 20 år

Du börjar med 0 kr i startkapital men sparar 1 000 kr i månaden i 20 år med 6 % avkastning och månadsvis kapitalisering. Slutsaldot landar på ungefär 464 351 kr. Du har själv satt in 240 000 kr (1 000 kr × 240 månader) och cirka 224 351 kr är intjänad ränta. Exemplet visar att du inte behöver något startkapital alls – ett konsekvent månadssparande räcker långt när tiden får göra jobbet.

Lång horisont – 50 000 kr plus 2 000 kr i månaden i 30 år

Du startar med 50 000 kr, sparar 2 000 kr i månaden, räknar med 7 % per år och månadsvis kapitalisering i 30 år. Slutsaldot blir ungefär 2 860 000 kr. Av detta är 770 000 kr egna insättningar (50 000 kr i start plus 2 000 kr × 360 månader) och cirka 2 090 000 kr ren ränta – mer än dubbelt så mycket som du själv satt in. Notera att detta är nominellt belopp före skatt: på ISK tillkommer schablonskatt, och 2 090 000 kr i ränta är värt mindre i dagens köpkraft efter 30 år av inflation.

Jämför hur samma 1 000 kr i månaden växer över tid

Med 1 000 kr i månaden, 7 % årlig avkastning och månadsvis kapitalisering ser ränta-på-ränta-effekten ut så här beroende på hur länge du sparar:

10 år: insatt 120 000 kr, slutsaldo ungefär 174 000 kr, varav cirka 54 000 kr ränta.

20 år: insatt 240 000 kr, slutsaldo ungefär 524 000 kr, varav cirka 284 000 kr ränta.

30 år: insatt 360 000 kr, slutsaldo ungefär 1 227 000 kr, varav cirka 867 000 kr ränta.

Lägg märke till att slutsaldot mer än sjudubblas mellan tio och trettio år trots att du bara sparar tre gånger så länge – det är ränta-på-ränta-effektens accelererande kraft, och därför den största tillväxten kommer under de sista åren.

Tips för att få ut mer av ränta på ränta

Börja så tidigt du kan. Tiden är den enskilt viktigaste faktorn i ränta på ränta. Ett litet månadssparande i 20-årsåldern slår ofta ett mycket större belopp som startar först i 40-årsåldern, eftersom de tidiga åren hinner förränta sig längst.
Var konsekvent med månadssparandet. Sätt upp en automatisk månadsöverföring till ditt ISK eller din depå – då slipper du frestelsen att hoppa över månader, och pengarna börjar arbeta direkt eftersom kalkylatorn räknar insättningen i början av varje period.
Återinvestera all avkastning. Tar du ut utdelningar eller ränta bryter du snöbollseffekten. Låt avkastningen ligga kvar så att den i sin tur ger ny avkastning – det är hela poängen med ränta på ränta.
Kom ihåg att kalkylatorn visar nominellt belopp före skatt. På ett ISK betalar du schablonskatt på hela kapitalet varje år (för 2026 är sparande upp till 300 000 kr skattefritt, därutöver cirka 1,065 % av kapitalet). Dra dessutom av fondavgifter och justera för inflation om du vill se den verkliga köpkraften.
Tänk i real avkastning, inte bara nominell. Med Riksbankens inflationsmål på 2 % motsvarar 7 % nominell avkastning ungefär 5 % i reala termer. Realränta = nominell ränta minus inflation, och det är den reala avkastningen som avgör hur mycket du faktiskt kan köpa för pengarna i framtiden.
Använd 72-regeln som snabbkoll. Dela 72 med din årliga avkastning så får du ungefär hur många år det tar att fördubbla kapitalet. Vid 7 % tar det cirka 10 år, vid 6 % cirka 12 år. Regeln fungerar bäst mellan 6 % och 10 %.
Var realistisk med avkastningen. Stockholmsbörsen och globala index har historiskt gett kring 7–8 % per år över långa perioder, men det är ett planeringsantagande – ingen garanti. Testa även lägre nivåer som 3–5 % i kalkylatorn för att se hur känsligt ditt sparande är.
Höj insättningen i takt med lönen. Även 200 kr extra i månaden kan bli tiotusentals kronor över några decennier. Kör samma scenario i kalkylatorn med ett högre månadssparande och se skillnaden i slutsaldo direkt.
Så tolkar du resultatet: ligger din intjänade ränta nära eller över dina egna insättningar har tiden och ränta-på-ränta-effekten gjort det tunga jobbet. Är räntan en liten andel av slutsaldot är horisonten oftast för kort – förläng antalet år och se hur kurvan tar fart mot slutet.

Vanliga frågor om ränta på ränta

Vad är skillnaden mellan enkel ränta och ränta på ränta?

Enkel ränta räknas bara på det ursprungliga beloppet, medan ränta på ränta räknas på kapitalet plus all tidigare intjänad ränta. Med tiden ger ränta på ränta betydligt mer eftersom du tjänar ränta även på räntan. 100 000 kr i tio år ger cirka 150 000 kr med enkel ränta på 5 %, men över 162 000 kr med ränta på ränta.

Hur räknar man ut ränta på ränta manuellt?

Använd formeln slutvärde = startkapital × (1 + årlig avkastning)^antal år. Med 10 000 kr och 8 % i tio år blir det 10 000 × 1,08^10 ≈ 21 589 kr. Har du även ett månadssparande blir det mer komplicerat, eftersom varje insättning förräntas olika länge – då är det enklast att använda kalkylatorn ovan.

Hur mycket blir 1 000 kr i månaden på 20 år?

Med 1 000 kr i månaden i 20 år, 6 % årlig avkastning och månadsvis kapitalisering växer sparandet till ungefär 464 000 kr. Du har själv satt in 240 000 kr och resten, cirka 224 000 kr, är intjänad ränta. Med 7 % avkastning blir slutsaldot i stället runt 524 000 kr.

Vad är en rimlig avkastning att räkna med?

För långsiktigt sparande i globala indexfonder eller aktier används ofta 7–8 % per år som planeringsantagande, vilket motsvarar Stockholmsbörsens och globala indexs historiska snitt över långa perioder. Det är ett antagande, inte ett löfte – enskilda år svänger kraftigt. Ett sparkonto ger normalt 1–4 %.

Vad är 72-regeln?

72-regeln är ett snabbt sätt att uppskatta hur lång tid det tar att fördubbla kapitalet. Dela 72 med den årliga avkastningen i procent. Vid 8 % tar det ungefär 72 ÷ 8 = 9 år, vid 6 % cirka 12 år. Regeln är en bra tumregel för avkastning mellan 6 % och 10 %.

Är det bättre med månadsvis eller årsvis kapitalisering?

Månadsvis kapitalisering ger något högre slutsaldo än årsvis, eftersom räntan börjar förränta sig oftare. Skillnaden är dock liten – ofta bara några procent. Tid, avkastning och hur mycket du sparar betyder mycket mer än hur ofta räntan kapitaliseras. I kalkylatorn kan du jämföra årsvis, kvartalsvis och månadsvis själv.

Tar kalkylatorn hänsyn till skatt och inflation?

Nej. Kalkylatorn visar nominellt belopp före skatt och avgifter. Sparar du på ett ISK tillkommer schablonskatt (för 2026 är upp till 300 000 kr skattefritt, därutöver cirka 1,065 % av kapitalet per år), och fondavgifter dras separat. För att se den verkliga köpkraften behöver du dessutom justera för inflation, eftersom resultatet är nominellt.

Vad är skillnaden på nominell och real avkastning?

Nominell avkastning är den siffra kalkylatorn visar, utan hänsyn till inflation. Real avkastning är nominell avkastning minus inflationen och visar hur mycket köpkraft du faktiskt vinner. Med 7 % nominellt och 2 % inflation blir den reala avkastningen ungefär 5 %. Det är den reala avkastningen som avgör vad pengarna räcker till i framtiden.

Kan ränta på ränta arbeta mot mig?

Ja. På skulder som kreditkort och snabblån räknas ränta på ränta åt fel håll: obetald ränta läggs till skulden och du betalar sedan ränta även på den. Lån med över 20 % ränta kan växa snabbt om du bara betalar minimibeloppet. Därför lönar det sig nästan alltid att betala av dyra lån innan du börjar spara.

Hur använder jag ränta-på-ränta-kalkylatorn?

Fyll i ditt startkapital, hur mycket du sparar i månaden, din förväntade årliga avkastning, antal år och hur ofta räntan ska kapitaliseras (årsvis, kvartalsvis eller månadsvis). Kalkylatorn visar direkt slutsaldo, totala insättningar och intjänad ränta, plus en tabell som följer utvecklingen år för år.

Är kalkylatorn gratis att använda?

Ja. Kalkylatorn körs helt i din webbläsare, kräver ingen inloggning och sparar inga personuppgifter. Du kan testa hur många scenarier du vill – ändra startkapital, månadssparande, avkastning eller antal år och se hur slutsaldot förändras på en gång.

Hur exakt är resultatet?

Matematiskt är beräkningen exakt för de värden du matar in: den följer den klassiska formeln för ränta på ränta med förskottsbetalt månadssparande. Men det är en prognos, inte en garanti – verklig avkastning svänger år för år, och kalkylatorn räknar nominellt före skatt, avgifter och inflation. Använd den för planering, inte som ett löfte om en exakt slutsumma.

Ordlista för ränta på ränta

Ränta på ränta

Ränta som beräknas både på det insatta kapitalet och på tidigare intjänad ränta, så att sparandet växer allt snabbare över tid. Kallas även sammansatt ränta eller ”snöbollseffekten”.

Startkapital

Det belopp du sätter in från början, innan något månadssparande eller någon ränta tillkommer. I formeln betecknas det med P.

Månadssparande

Det belopp du sätter in varje månad. I den här kalkylatorn räknas insättningen i början av varje period, så att den börjar förränta sig direkt.

Kapitalisering och kapitaliseringsfrekvens

Kapitalisering innebär att intjänad ränta läggs till kapitalet och själv börjar ge ränta. Frekvensen anger hur ofta det sker: årsvis (1), kvartalsvis (4) eller månadsvis (12). Tätare kapitalisering ger något högre slutsaldo.

Nominell avkastning

Avkastningen utan hänsyn till inflation – den siffra kalkylatorn visar. Anges som årlig procent och utgör grunden för ränta-på-ränta-beräkningen.

Real avkastning

Nominell avkastning minus inflation. Den visar hur mycket köpkraft du faktiskt vinner. Med 7 % nominellt och 2 % inflation är den reala avkastningen ungefär 5 %.

ISK (investeringssparkonto)

Den vanligaste svenska sparformen för fonder och aktier. Vinster beskattas inte direkt; i stället betalas en årlig schablonskatt på hela kapitalet.

Schablonskatt

Den årliga skatt som tas ut på ett ISK oavsett om du gjort vinst eller förlust. För 2026 är sparande upp till 300 000 kr skattefritt, därutöver är skatten cirka 1,065 % av kapitalet.

72-regeln

En tumregel för att uppskatta hur lång tid det tar att fördubbla kapitalet: dela 72 med den årliga avkastningen i procent. Fungerar bäst mellan 6 % och 10 % avkastning.

Slutsaldo

Sparandets framtida värde vid periodens slut – startkapital plus alla insättningar plus all intjänad ränta. Betecknas A i formeln.

Källor och referenser

Innehåll verifierat av Smart Calculators-teamet